att dikta på ord

*små dikter inspirerade av ord.

I. territorium*
jag tänker på terrarium
ödlor
reptiler höga som flervåningshus
men också små som porslinskatter
på köttätarnas gigantiska jaktterritorium
och växtätarnas ständiga flykt
ingenting förändras
trots att inget är sig likt

*latin, ’jordområde’, 

’stadsområde’, ’territorium’, 

av teʹrra ’jord’, ’(fast)land’.

II. omedveten*
små saker;
att ta nycklarna från bordet
sätta dem i låset
vrida om
låste jag verkligen?
att lägga ifrån sig mobilen
inte på diskbänken
inte på soffbordet
kanske på toaletten?

*det omedvetna,

den del av det psykiska

 livet som försiggår i vårt inre

utan att vi kan varsebli

 det annat än som spår.

III. ögonblick*
tidsrymden mellan två blinkningar
ett leende
en känsla
ett nu
som blir ett då
minnet jag alltid kommer älska
minnet jag helst av allt vill glömma

*mycket kort tidsperiod den

 kortaste man kan tänka sig;

 ofta som överdrift {→sekund 1.

IV. rasande*
att falla samman
störta mot bottnen
ett svart hål som drar neråt
i det tjärsvarta vattnet
och att inte längre
kunna andas
likt husets tak när väggarna
förtärs av eldens flammor

*störta samman eller

 ned och därmed förstöras.

V. smuts*
bruna maskrosfläckar på den nya sommarklänningen
mjölkmustacher
torkad sand på barfotafötter

orden som skapar illusioner om fläckar
som inte går att tvätta ur
kanske att gräva ur

skapar fläckar på ytan
för att få bort de som aldrig fanns inuti

*partiklar eller fläckar.

VI. tid*
det vackraste
finaste
bästa
vi har tillsammans
samtidigt
det fulaste
grymmaste
sämsta
som finns i världen

*begrepp som anger ett avstånd

 mellan två händelser,

 antingen de sker i samma

 punkt eller inte

Mitt livs kollage

“Man måste synas för att leva.” (Regn och åska, Håkan Lindquist)

Vetande, att veta - går det att lita på?

Jag vill skriva vackert som ett sommarregn, men lika kraftfullt som åskan som skakar fönsterrutorna.

Jag orkar inte, men jag vill.

Adventsljusstakens varma reflektion i det vinterkalla fönstret.

Tårar av en anledning, tårar utan.

Kan ditt ljus rädda mig från mitt mörker?

Hennes sömnrufsiga hår var en gloria i morgonljuset.

Har satt orden i halsen.

Du viker undan granarna från mitt ansikte utan att tänka på att de repar dig istället.

Månljus, stjärnljus, gatljus.

Vinden skapar röster i träden, eller ger den bara ljud åt dem?

För att flyga behövs vingar, har jag vingar - som du?

Vår tid är natten men jag älskar dagarna med dig.

Skratt är mycket och inte alltid bra.

Problem är inte fel, bara annorlunda.

Du, ni, mig, oss, vi.

Ibland önskar jag att drömmar var portaler till andra världar, ibland ber jag till Gud att de inte är det.

Tiden tar slut när vi tror att den är odödlig.

Tankar.

Letar ord som passar.

En skimrande fjäril i vintermörkret.

Har taggarna utåt, men också inåt.

“Tiden är ur led.” (Mattias Geisler)

Tiden går och går, utan att vänta på någon.

Är en skugga alltid en skugga?

Ibland glömmer man att världen inte bara är dålig, ibland är det tvärt om.

Fantasi är en annan sorts magi.

Dina tårar borde ha varit mina tårar.

Tårarna droppas som regn från kinderna.

Vattendroppar på fönsterbrädan.

Bubblor på glasets insida.

Klockorna tickar inte i samma tempo.

Andas, bara andas.

Vargar är alltid vargar, men tänk om de inte är det.

Stjärnglitter.

Chapbook

Tankar och känslor

som påminner om

kärlek

Inte den som brukar säga

vad jag tänker,
känner -

bara med dig.

världen snurrar
       jag har svårt att andas
              ändå har det aldrig varit så lätt
                     jag är inte trött

                             trots att jag inte sover

Tassar,

mjuk päls.

Varma ögon,

en blöt nos.

Lojalitet.

Min klippa.

Den jag alltid ringer

när jag inte orkar mer.

Om du faller

faller också jag.

Låt mig hålla dig uppe,

nu är det min tur att vara stark,

för oss.

Så mycket jag vill säga,
men vet inte hur.
Rodnar, stammar,
har satt orden i halsen.

Varför är du så bra,

men inte jag?

      Du håller mig i handen,

  leder mig på livets gropiga väg.

    Hjälper         mig         upp när jag faller.

 Ä r vinden                    under mina vingar.

 Viker undan                 de grenar du kan

       från mitt           ansikte

                utan   tanke

      på att de repar dig istället.

Kan inte skaka känslan

att jag står ensam kvar

i ett hav av främlingar.

Jag har aldrig varit förälskad,
tror jag.
Men jag har älskat,
gränslöst.

Aldrig dig,

alltid dig.

Är sömnlös,
trots att jag borde sova.
Glädje, hopp förväntan,
men även rädsla.

Grönt hår,

klarblå ögon.

Kan detta också vara kärlek?

Även om jag inte är kär?

Ligger vaken,
igen.
Rusande tankar,
snurrar, virvlar,
kan inte sluta.
Rädsla.
En smärtsam knut
i mellangärdet.
Vill inte förlora dig också,
inte dig.

Värme

Kyla

Lätt bris

Glittrande yta

Kyla
Regn
Åska
Splittrad insida

En gång till.

Jag har slut på ord, men inte när jag pratar med dig.

Mörkret sväljer mig hel.

Vad som en gång var

är inte längre

Vad som kunde ha varit

fick aldrig chans att vara

     Vad betyder det att älska?
Jag älskar         min         familj,
       mina                   vänner likaså.
  Är inte det               kärlek med?
     Eller räknas         bara känslan
            när man   gillar någon
      på det där speciella sättet?

Glada små saker

Böcker

En spricka i universum,
där olika sidor
av tid och rum möts.
Ett farligt möte,
en portal till ett annat land.

*

Kaktus

En igelkott i kruka,
grön med vassa, gula strålar.
Har alla taggarna utåt,
men ett leende av välbehag.

*

Låten du skrev

Platt och fyrkantigt,
medicin för ensamheten.
Din röst på repeat.

Vilddjur

Vildhästar
i en skyndsam galopp.
Var tar livet vägen
när stigen tar slut?

Är frihet
att tämja eller medvetet följa?
En gång var flocken vänskap
nu är det tvång.

Varför ljuga
när sanningen kan stoppa bråken?
Religion eller makt,
varför skapa ett oss när vi är samma som dem?

Det är en sak
att som vilddjuret döda av måstet
en annan
att döda för dödandets skull.

Vi är inte vilddjur
längre

Andetag

sakta ner, andas in - ut
sätt den ena foten framför den andra,
ett steg i taget
du behöver inte skrika, jag förstår
jag är inte blind, inte döv
men vi kan inte vinna
om vi satsar allt
på ett och samma kort

Gnisterviksantologin: Lena Tuvesson

Gnistervik är en fiktiv hamnstad i norra Sverige med ca 30.000 invånare. Gnistervik blev en stad 1841 men har existerat i andra former sedan runt år 1500 och har numera ett sågverk, ett varv och är relativt mångkulturellt.

Mitt första minne
är mina föräldrars tårar.
Jag var sjuk,
någonting med blodet.

Medicinen gjorde mig trött,
jag låg många dagar
i sängen.
Men jag längtade ut.

Jag hade en vän,
den gyllengula valpen
jag döpte till Lou.
Hon var alltid vid min sida.

Vi hade många äventyr
tillsammans,
även om de ibland
bara var mellan sängen och fönstret.

De var stora för mig.

När jag somnade
och fick flytta till sängen
under den vita ängeln
värmde du mig som ett täcke.

Tiden har gått,
hur många dagar vet jag inte.
Ingen besöker mig längre,
men du har tagit din plats vid mina fötter.

Haiku

Månen glimmar svagt
Glittrande diamanthav
I nattsvart vatten

Poesi - Poetry

"Poetic Licence"

Frihetsgrader, tolka fritt, hitta på limmet som binder faktan.

__________

"Poetic Licence"

Degrees of freedom, interpret freely, imagine the glue that binds the facts together.

Traktorhjälte

Morfar, du har alltid
varit sparsam med orden.
Det mesta jag vet
är historier som mormor berättat om dig.

Om åren till sjöss,
eller familjesituationen.
Du har berättat kort
och sopat dina bravader under mattan.

Ibland har du dragits med
av berättandets strömmar
och berättat om vågor lika höga som huset,
fiskeexpeditioner, och exotiska platser jag inte kan förnimma.

Ditt liv började år 1945,
året som kriget tog slut.
Ett värdefullt år för världen,
ett värdefullt år för mig.

Om detta år vet jag mycket,
men ändå allt för lite.
Att din mamma ville ha en dotter
men fick dig, son nummer tre.

Dock vann hon med det
högsta vinsten!
För en finare människa än du
blir allt svårt att hitta!

Du växte upp,
begåvad med mekaniken.
En motor, en cykel, en båt,
jag tror inte det finns mycket du inte kan fixa.

När du var femton drog du till sjöss.
Där jobbade du med motorer
och vad annars
en maskinist kan tänkas göra.

Åtta år spenderade du där,
ett nytt äventyr väntande i varje hamn.
Nya människor, nya platser,
men kanske även hemlängtan.

Var det så att du sökte
efter en plats där du hörde hemma?
En plats där du kände dig behövd
och önskad?

Eller var det så
att resan var en konfirmation
på att du hörde hemma
här hos oss?

Du träffade mormor
år sextionio.
Kanske var det hon
som höll kvar dig här?

Ni fick snart en flicka
som år senare
inte visste vad hon skulle bli
men ändå aldrig sluta studera.

Du började köra lastbil,
kanske för att inte ha
lika långt hem
som när du seglade på de sju haven.

Ni skaffade hundar.
En schäfer vid namn Ludde,
taxen Frida,
Oscar, Gusta och Ida.

Mycket gos,
en vänlig nos,
Och alltid någon att skylla på
när saker och ting gick snett!

Dottern flyttande ut,
skaffade pojkvän,
jobb
och hus.

Du fick jobb som mekaniker och tiden vandrade vidare.
Livet dansade sin eviga vals,
glädje och tårar
snurrade om vartannat.

Sen kom barnbarnen,
först jag och sedan min bror.
Du blev en av de viktigaste,
du fanns där när stabiliteten gav vika.

Ett av mina bästa minnen är när du
lärde oss att köra traktor.
En blå liten maskin som vi stolt körde
runt, runt sockerbitshuset.

Den har du byggt.

Nu har alla dina fågelungar flugit ut,
flyttat bort och är dåliga på att höra av sig.
Kanske skyller en elak liten röst
på att du inte räckt till.

Men lyssna inte!
Jag tror att jag pratar för oss alla
när jag säger:
”Det har du!”

Du är min hjälte!
En hjälte som flyger fram
på en blå traktor;
Min traktorhjälte!

Prosadikt

Hon flyger de torra höstlöven, kastar dem så högt hon orkar och låter dem sedan falla i långsamma spiraler. Hennes fingrar leker i det vissnande gräset medan den sakta stigande solen målar världen med sin brinnande eld. Den tidiga höstmorgonen är ovanligt varm och dimman virvlar omkring henne som vatten. Hennes bara fötter hoppar graciöst över de våta pölarna som är det enda som påminner om nattens regn. Hon blåser genom trädens kronor och hennes bubblande skratt skar mellan stammarna, men endast den som uppmärksamt lyssnar kan höra det.

Poesi - Poetry

Personligt VS Privat

Personligt: Är positivt, bra, något författaren är redo att berätta, intressant för läsaren.

Privat: Är negativt, ofta är det dåligt, även läsaren behöver vara redo att läsa, författaren kan tycka att det är svårt att skriva det, TMI, too much information.

Missa inte ett punchline läge!

Synestesi

När något går över gränsen med sinnesuttryck. Till exempel, att något smakar blått.

__________

Personal VS Privat

Personal: Is positive, good, something the author is ready to tell, interesting for the reader.

Private: Is negative, often it's bad, the reader does also have to be ready to read it, the author may think its hard to write it, TMI, too much information.

Don't miss a punchline moment!

Synesthesia

When something crosses the line of sensory experiances. For example, that something tastes blue. 

Tjugo

Midnattspromenader,          Samtal om livet,

att lära känna varandra igen.  kärleken,
Ett nytt liv.                      oss.

Det var så det började,        Kanske hade det varit annorlunda
du och jag.                       om vi inte haft problemen:
Vi.                                 Honom, henne, jobbet, dem.

                  Vi var perfekta.

Sen kom bråken,                  De hårda orden,
osäkerheten,                       missförstånden,
sprickorna.                         skapade raviner mellan oss.

Kyla,                                 Visste inte vad du ville,
mörker.                              tänkte,
Vår vinter.                            kände.

                  Vi var operfekta.

En solstråle,                         Dig,
snödroppar.                          mig,
Ett förlåt, två.                        oss.

Skratt,                                 Såren är läkta men inte borta.
sömnlösa nätter.                      Nu vet du vem jag är,
Förtroenden.                           och jag du.

                  Vi är operfekta.
                  Vi är perfekta.

Ett brev

Höstmörkret lägger sig
men ännu lever sommarvärmen kvar
Träden har långsamt börjat skifta färg
och blommorna har gått till sömns

Inomhus sprider stjärnorna sitt elektroniska ljus
min blick på en skinande boksida med tillgång till världen
och rummet fylls med ljudet av en kanna som kokar vatten av sig själv

Ännu väntar många timmars arbete
men jag längtar till en värld av drömmar
och ett hav av vackra, förunderliga ting

Diktens Rötter

Ylar
Bland höga berg
ett avlägset eko

Ylar till jakt
Ylar av glädje
och i sorg

I natt firar vi
vårt vunna byte
med sång

Tack för din förlust
dina uppoffringar
Så att vi kan leva

Din själ lever i oss
I vår flock

Vi är vargar

Naturdikt

Skogen sträcker ut sina långa fingrar
Smeker mitt hår och försöker hålla mig kvar
I drömmen

Jag går i en värld av tomtar och troll,
På en stig av magisk förundran som leder mig till de platser mina tankar känner
Det här är min värld,
Det är här jag hör hemma

Poesi - Poetry

Undertext

Det man läser mellan raderna, hur man tolkar orden.

Liknelser

Vacker som en dag

När man liknar ett ting, känsla eller visuellt intryck med något annat.

Metaforer

Du är en vacker dag

När du hävdar att ett ting, känsla eller visuellt intryck är något annat. För att en metafor ska fungera och inte kännas klyschig är det viktigt att den är nyskapande och tankeväckande. Den ska överraska, stimulera och tillföra till historien.

   Nymånens nagelflisa är en bra metafor, men
   Nymånens lampa är ganska dålig. 

Fältpoesi

Fältpoesi är: Stunden genom platsen upphöjt till mitt egen språk. Livet består av ögonblick.

__________

Subtext

What you read between the lines, how you interpret the words.

Parables

My love is like a red, red rose

When you liken a thing, feeling or visual impression to something else.

Metaphors

You are a beautiful day

When you claim a thing, feeling or visual impression to be something else. To make a metaphor work and not feel cliché it's important that it is innovatory and thought provoking. They should surprise, stimulate and add to the story.
   The nail clipping of the new moon is a good metaphor, while
   The lamp of the new moon is a pretty bad one.

Field Poetry

Field poerty is: The moment through the place elevated to my own language. Life is a series of moments.

En återblick

Det var länge sedan
Jag lärde mig att gömma mina tårar
Bakom ett leende
Och tomma ögon

Det var länge sedan
Jag vågade säga det jag tycker
Det jag tänker
Inuti känns det som om jag kvävs

Min hjärna säger
Varför gjorde du så?
Idiot
Ingen älskar dig

Mitt hjärta säger
Varför gjorde du inte det?
Fegis
Det är inte konstigt att de tröttnar

Det går lättare nu
Jag kan andas igen
Jag vågar ta ett litet steg
Jag vågar säga
Hej

Poesi - Poetry

Vad är poesi?

Skönlitterär text med ojämn högermarginal

Koncentrerad text

Samanfattande

Prioritera/välja fokus fritt

Tankar, känslor, upplevelser, förnimmelser, fantasin, minnen, drömmar...

Rimm

Rytmisk

Memorering

Klangen

Humor

Begränsninar som befriar/inspirerar

Ord

Assonans = ljudrim, ord som låter som om de rimmar fast de inte gör det

Alitteration = flera ord som börjar med samma bokstav/bokstäver

Neologism = nyord, ord som inte finns i ordlistan

__________

What is poetry?

Fictional text with irregular right margin

Concentrated text

Summarizing

Prioritize/choose focus freely

Thoughts, feelings, experiances, sensations, fantasies, memories, dreams...

Rhymes

Rythmical

Memorizing

Sound

Humor

Limitations that frees/inspires

Words

Assonance = sound-rhymes, words that sounds as if they rhyme but don't

Alliteration = several words that start with the same letter/letters

Neologism = new words, words that don't excist in the dictionary